Sitter i köket, lyssnar på Melissa Horn, har blivit ett stort fan av både henne och Spotify - hur klarade man sig utan?

Tar det lugnt innan oxfilén ska i ugnen, finns det alternativ på nyårsafton? Återigen slås jag av tanken om hur många som sitter ensam en kväll som denna och då kan man inte annat än bli tacksam över sin familj och sina vänner. Sen finns det annat som också är tragiskt med nyårsafton, och det är de tidningsrubriker som ni kommer att få se på lördag om skadade eller kanske dödade människor pga nyårssmällare och raketer. Människor från krigsdrabbade länder återupplever skrämmande och tragiska upplevelser. Barn och djur blir rädda. Hundar springer bort i rädsla och panik. Detta kallar många för nöje, tradition och harmlöst vackert. Jag kan inte se det, jag ser bara tidningsrubrikerna.

Ta hand om era nära, släkt eller ej, ät gott, ha mysigt, spela spel, skratta och ha kul. Sluta det gamla året och börja det nya året utan olyckor och tragik.

Gott Nytt År till er alla som läser detta, och så fort ni får möjlighet - ge en vän en kram, en komplimang eller en hjälpande hand.

Och det brukar ju innebära en årskrönika på bloggen.

Hur har då 2009 sett ut då? Jo massa studier, lite pengar och vissa bekymmer. Tävlingarna har legat nere både pga tidsbrist och motivationsbrist. Endast tre tävlingar har vi deltagit vid och de har INTE gått bra. Mitt planerade valpköp ställdes in efter mycket vånda och det gör fortfarande lite ont. Men har året bara varit trist då?

Nej då inte alls.

Mycket har hänt som vi gläds över och är tacksamma för. Bekymrena är lösta och vi börjat om på ny kula på flera håll och kanter. En sak var flytten, efter att ha längtat bort innan vi ens flyttade dit har vi äntligen efter 8 år tagit steget och flyttat till mer bebodda trakter och vilket lyft det blev. Men ingen idé att grämas över dessa 8 år, de har ju innehållit en hel del massa bra de också.

Dottern började skolan, och det var väl droppen som fick bägaren att rinna överl så att flytten äntligen blev av (ja jag vet att det är fel uttryckt men kommer inte på något bättre), vi valde skolan i stan och det visade sig vara en lyckoträff. Jag kan visserligen bara ha mina misstankar hur det hade kunnat bli annars, men jag vet att det blev toppen så här.

Trots tävlingsstillestånd har inte Tyra legat på latsidan, hon och husse har tränat en hel del sök och vi hoppas på appelldebut (i sök) till våren och att framgångarna ska visa sig. Sen har kusinmängden utökats vilket vi är glada över.

Så jag måste säga trots vår relativt små bekymmer så ska jag inte klaga, vi har det bra, bor fint, mat på bordet och alla mår bra och inte minst så har vi den bästa familj man kan tänka sig och de underbaraste vänner någon kan önska sig så studielån eller ej - vi är rika.

Några har hjälpt oss lite extra det här året, så att saker kunnat hända, utan er hade det varit omöjligt - TACK!!!

Sen önskar jag bara inför 2010 att några i min närhet och då främst, M i Kiruna och H & A, ska få ett riktigt bra 2010 utan sorger och bekymmer - det behöver ni och det är ni värda.

Undra om Tyra luras ibland? Tar till oönskade beteenden för att få en viss reaktion. I morse gick vi förbi århundradets mest skräckinjagande och hotfulle och elaka sopsäck vi någonsin skådat, i alla fall om man ska tro Tyra. Rest ragg och varnande skall skulle mota bort det hotande. Först var min tanke "strunta nu i det där - det är en sopsäck", men Tyra släppte det inte så det var bara att gå fram till säcken. Och så fort jag vände mig mot säcken och sa "vi går väl dit då" så förändrades myran fullständigt. Glad svans, ingen ragg och ett trevligt nyfiket uttryck i ansiktet och fort gick det till den tidigare jättefalriga sopsäcken som undersöktes med glädje och inte den minsta lilla vaksamhet.

Vad var det i säcken? Gammal julskinka? Ruttna revbensspjäll eller lagom möglig jansons? Ingen aning, jag tog med en salig Tyra snabbt därifrån!

Idag är funderingarna mellandagsrea eller inte mellandagsrea...men hur som helst ska mjölk, grötris och grädde inhandlas och mamma mötas vid bussen... sen får vi se...

Tänkte egentligen blogga om dåliga filmslut, torr skinka, ifrågasatt föräldraskap eller kanske samlarmani av oetisk sort men jag kom av mig.

Det var på kvällsrundan med Tyra som änglarna började sjunga lovsånger och himlens alla stjärnor lyste bara för mig. och tro inte att jag hade lust att gå ut, nej det var med motsträviga rörelser och tunga suckar jag pälsade på mig, stoppade bajspåsar i fickan och kopplade Tyra för att ge mig ut i den under-20 gradiga kylan. Det gör man inte frivilligt.

Och som ni säkert förstår så var vi helt ensamma, så jag passade på att låta Tyra springa lös en stund. Jag (Vi) är väldigt noga med att ingen ska vara rädd för Tyra i onödan och har henne alltid kopplad bland folk, även om tyra struntar i dem så är hon stor och en schäfer vilket räcker bara det. Men nu var vi själva så vi lekte en stund i snön och helt plötsligt märker jag att någon går bakom mig, Tyra är uppe på en slänt 20 meter bort, jag kommenderar "LIGG" och Tyra la sig direkt!!! Duktiga fina Tyra. Mannen passerar och jag går åt motsatt håll och kallar in, perfekt inkallning. Sen kommer en dam med hund i flexikoppel "oh nej", och ingen liten hund utan en större av jakt eller polarmodell, eller en mix av dem båda. Damen har märkbara problem med sin hund och, ja självklart, flexikopplet och tar beslutet att kliva in i skogsdungen ut i djupsnön. Hunden skäller, morrar och vill absolut inte att jag och Tyra passerar. Jag tar en snöklimp i handen och kommenderar fot - absolut inte någon 10 poängare men Tyra håller sig på min vänstra sida med blicken fäst på snöklimpen hela vägen förbi hunden. Gissa om jag hade velat ha något annat än en snöklimp att ge Tyra efter det, men Tyra hon var överlycklig för sin snöklimp.

Hoppas er dag slutade lika bra!

Idag har de viktigaste förberedelserna klarats av, laxen är gravad och mjukkakan bakad. Så nu klarar jag mig i alla fall.

Dottern har nu jullov, och det inleddes med ett mycket uppskattat kusinbesök, så uppskattat så att jag har knappt sett röken av henne på hela eftermiddagen. Just nu väntar jag att hon ska somna så jag kan slå in lite julklappar man jag tror det blir att stänga in sig i sovrummet som vanligt. Några julklappar kvar att inhandla, blir i morgon och så lite frukt, grönt och mjölk inför helgen. Sen ska vi nog klara oss bra.

Jag och Tyra tog en skön promenad ikväll, först bitande kallt men efter en stunds raskt promenerande fick jag upp värmen så till och med vantarna åkte av sista biten hem. Gick lite nya vägar och det är alltid lika kul för Tyra blir väldigt uppmärksam och har koll på allt. Nu sover hon gott i sin bädd.

Detta blev ett ordinärt inlägg utan det minsta kul och knorr... men så får det väl också vara ibland, men nu vet ni att vi lever i alla fall...

Som en god vän skrev, gör en kopp the eller något annat lugnande och slappna av (ja nåt i den stilen), det rådet delar jag gärna med mig av. För nu ska jag ta mig något annat...

ha någon adventskalender, och det var ju just det där som var gerjen att rensa ut sina måsten. Vad måste man och vad vill man? Jag måste inte ha någon adventskalender, jag ville men inte nu... och det börjar kännas som ett måste så jag lägger ner.

Bloggar som vanligt i stället, slänger in någon bild då och då för att jag vill, inte för att jag måste.

Hundfunderingarna har tagit fart igen, vad vill jag ha för hund egentligen? Och av någon underlig anledning så sitter jag och kollar MH, Korningsresultat och stamtavlor... på schäfrar. Hm inte riktigt så det skulle bli va? Men ska ju börja göra något allvarligt åt min fysik, ge det ett år - se hur livet ser ut då och ta ett beslut. Vem vet då kanske jag kan skaffa mig precis vilken ras som helst och behöver inte göra några som helst avkall på "det jag egentligen vill".

Julafton snart, ska grava lax och baka mjukkaka i morgon, den jag bakade tog slut långt innan julafton. och mjukkaka under skinkan är ett MÅSTE!!!

och så här inför jul (om maken råkar läsa) en önskelista:

1. En mössa

2. gelepennor i olika färger

3. Snygga block och mappar alternativt pärmar till kommande termin

4. En Cointreau 

Nä nu ska jag fortsätta att frossa i ironisk 90-tals humor i form av Glenn Killing i manegen.

Planerar morgondagens lunch, en lite speciell sådan. Ett förslag ska läggas fram som kanske kan vara till nytta för mig och några andra. Men först och främst ska det ätas, pratas och trivas... detta blir det nog:

Recept på: Allt om mat