Tänk vad det finns underliga myter i hundvärlden.

Och hur man försöker hålla masken varje gång man råkar ut för dem på kurser eller i disskusioner med hundägare.

Läste precis i en mycket kunnig och välutbildad hundägarutbildares blogg hur hon hållt en kurs och efter kursen fick ett mail från en av deltagarna där denne tackar för att hon fick lära sig att det var ok att leka med sin hund!!!!

Denne kursdeltagare hade inte vågat leka med sin hund med rädsla för att få en stressad hund. Och denne hundägare är inte ensam. Det svåraste att lära sina kursdeltagare är faktiskt att leka med hunden. Oftast introducerar vi detta vid första tillfället och sedan repeterar vi det vid tillfälle två, tre, fyra osv, osv.... och ändå verkar det som om de flesta deltagare undrar när de ska sluta leka?????

SLUTA ALDRIG!!! Men visst är det viktigt att hunden ska lära sig att arbeta längre och längre stunder utan belöning men leken är moroten och det är ju bättre med en hund som vill leka med dig än med alla andra hundar i närheten.

Några lektips: Variera vinnaren (kamplekar), ibland hunden ibland du, det viktiga är att DU avör vem som vinner men om nu hunden lyckas dra trasan ifrån dig, ge hunden äran för det och bli glad "ha ha tog du den från mig, vilken duktig hund du är".

Jaga ALDRIG hunden, hur kul den än tycker att det är, du vill ju ha hunden till dig och då ska det vara roligt att springa till dig och inte från dig. är hunden ego om leksaken, ha två och ha jättekul med den du har hos dig så ska du snart se att din hund gärna vill vara med snart.

Jaktlekar tex kasta boll, då är det bra att ha två likadana bollar och byta. Då slipper man kampen om bollen. Sen är det inget bra att bara stå och kasta boll efter boll efter boll - det stressar hunden och tyder på en lat ägare. Låt hunden få jobba för att du ska kasta bollen. Tex utföra en konst, ett moment eller dyl.

Lek kan ju vara något helt annat, jag brukar gömma något i en mindre uppletanderuta som Tyra får leta då hon riktigt lyckats med något.

Hur än NI leker, spelar ingen större roll bara ni LEKER!!!!

Kanske vore dags att göra om MH och MT för brukshundar. Tyra är en kanonhund på många sätt, har jättefint MH och jag misstänker att ett metaltest skulle se lika bra ut och uppfödare, testledare och nära berörda skulle jubla. För att inte tala om Tyras skottfasthet, törs inte ens berätta hur hon är testad men hon är definitivt skottfast (för döv är hon inte). Hon har precis rätt balans mellan mod och skärpa enligt mitt tycke och smak. En arbetslust utan dess like och segar aldrig av utan vill bara mer och mer. En på miljonen alltså.

Men även solen har sina fläckar och jag börjar undra om de hundkunniga verkligen testar rätt saker. Här kommer mina tips till två ytterligare moment:

Vindfasthet: Hur klarar din hund av ljudet av vinande vind? Tyra tycker att det är det läskigaste som finns. jag får inte sitta på balkongen om det blåser utan då kämpar hon hårt för att få in mig. Blåsiga dagar måste fönster vara stängda annars vandrar hon omkring som en osalig ande. Och när blåser det inte där vi bor????

Frysrädsla: Klarar din hund av ljudet av en frys som avfrostas, det gör inte min. Hon klättrar på mig, går omkring och flåsar, har stirrig blick och luktar stressad schäfer. Så nu har vi haft lite "frys-lekar" istället för "bur-lekar" och det var väl ok för henne att vara nära frysen, men jag ska helst inte vara där.

Slutsats jag har en hund som vill skydda mig från allt som hon anser vara skrämmande, och visst hur kul är det att frosta av frysen men varför inte skydda mig mot dammsugaren, skurmoppen, dammtrassan och strykjärnet också?

Inget roligt får hon göra, bara trista koppelprommenader och inga killar får hon träffa trots att hon gör sitt bästa för att leta upp dem.

Men om en vecka får Tyra friheten åter och då har väl också hormonerna stillats så det går att göra något vettigt med henne igen.

Lägger sig ovädret och husses snuva inte utvecklar sig till något värre ska hon i alla fall få en joggingtur ikväll. Fram till dess får Tyras uppgift bestå av att ta hand om sin krassliga lillmatte, en lillmatte som tycker att Tyra är världens bästa hund men lite för stor när hon står framför tv:n. Då är det dotterns tur att önska att Tyra vore en mops. Men eftersom jag i söndags insåg att mopsar är opålitliga och svekfulla varelser som lämnar sin "bästa vän" för en karl, till och med "bästa vännens" karl....... ja just det, här blir det inga mopsar.... fast det finns ju en viss far och son med trubbnos och knorrsvans, som jag inte för allt smör i småland skulle kalla mops... de står liksom över det tillståndet (mopstillståndet) på något sätt och skulle ALDRIG svika mig för en annan kvinna...eller hur var det nu.......

Världens Mysigaste Sune - Puggens Inge Svart, äg Prästbackens Kennel
foto R Ekman

Så på hundfronten är det lugnt just nu, mer golv-skurning än hundträning. Till och med dottern tyckte att vi kanske skulle ha haft en hanhund i stället, men se det blir det inte.....kanske......

och förstått varför man löper. Jo jo jag kan meddela att det blir ingen jättekrävande träning (psykiskt) för vår Myra närmaste veckan. Tidigare har löpen kommit och gått rätt så smidigt, visst har skurmoppen fått jobba lite mer, sockar fått bytas rätt  ofta och sofforna ikläda sig diverse underliga överdrag - men Tyra har varit rätt så oberörd det trots draghundsserenaderna vi fick höra på promenaderna.

Nu har draghundarna flyttat och tur är väl det, för nu är det en dam som mycket väl är medveten om vad hon skulle kunna ställa till med och har siktet inställt på att träffa en stilig hane.

Tyra löper och det hade jag gärna varit utan, även om husse då och då får något drömskt i blicken "tänk om man hade kunnat lite på hennes höfter", Tyra har ju B höfter men tyvärr är det så stor andel av hennes syskon (hel och halv) som har sämre höfter. Förutom det tror jag att Tyra avkommor med en lika fin hane skulle vara något alldeles extra men tack o lov för höfterna den här gången i af, tänk att sitta med kanske 10 osålda schäfervalpar!!!

Nu ligger Tyra på den väl täckta soffan och drömmer om vackra hundpojkar och jag ska gå och sätta mig vid den andra datorn för en gästföreläsning från riksbanken.

I dag har förberedelserna inför tillökningen i familjen satts igång på allvar, och nej Leif jag bara skojade häromdagen... Här blir det bara tillökning med fyra ben.

Nu är det ju jättelääänge innan den planerade blivande multichampionen gör sin entré men vissa saker kräver sin tid. Så som att det ska fungera att gå med två hundar i koppel utan att ligga som en vante i kopplena eller måste gripa tag i vartenda träd man går förbi för att hålla sig på benen. Så av den anledningen inleddes "operation koppelvett" idag.

Så den normala 20 minutersrundan fick ta den tid det krävde, och när man som jag då gjorde, stannar varje gång hunden är mer än en meter framför mig och lugnt väntar till hunden kommit tillbaka och söker kontakt, då tar det tid. Särskilt om man då gör misstaget jag först gjorde och berömde att hon kom tillbaka...hm...dra i koppel - stanna - komma tillbaka - beröm - kasta sig ut i kopplet av lycka....

Så planen ändrades lite:

dra i koppel (tyra alltså) - stanna (jag) - kommer tillbaka (Tyra) - börjar gå - Tyra går fint - Beröm.

Rundan tog 50 minuter!!! Men det funkade, när vi kom hem gick hon fint bredvid mig trots att hon blev rejält utskälld av grannens hund. Så det är bara att fortsätta. Kan även meddela att min apporteringsmetod funkar också fortfarande, dvs rikta in sig på "icke tugg" och belöna det - klickern är ju helt klart outstandig i detta.

Tyra prickar rätt på ca 50% nu när hon ska välja gröna och gula bollar, lägger sin sökrulle i burken med största finess men A-L, det där freesylemomentet har vi glömt......

Idag fortsatte vårt exprimenterande med Tyras kapacitet. Jag vallade en uppletande-ruta, eller rättare sagt, jag gick bara runt kanterna på rutan och kastade in föremålen så de låg på rad i mitten.

Tyra fick vänta inne så när jag hämtade henne var hon taggad till tusen, då började jag att värma upp med lite lydnad, lite positioner och inkallande med ställande, lite ställande och läggande under gång. Hon går ju så perfekt nu så jag önskar att det hade varit någon tävling till helgen och att hon inte löpt förstått.

Sen gick vi till rutan, Tyra mycket förväntansfull. Säppte henne - var noga med att rikta henne rakt ut. Och visst sprang hon rakt, hela vägen ut - hittade "spåret" och spårade klockren rutan runt. Jag kanske gjorde något galet men jag känner att Tyra lär sig bäst av egna misstag så hon fick själv komma på att det var helt onödigt att springa runt. det tog sin stund men sen kom hon på att hon kanske skulle söka på andra ställen och då gick det fort, sen var den trasiga bollen, den lilla handsken och medicinburken i min ficka igen. Tyra blev nöjd och jag stolt.

Se vad vi hittar på i morgon... stackars Tyra eller......

Idag har Tyra och husse sprungit och i dag maxade de både tid och längd och trots detta är ingen av dem det minst trött - jag blir trött av tanken. Så för att få en lugn lördagkväll blev det lite klicker/cirkuskonster på hallgolvet. Först "stoppa sökrullen i kaffeburken" Tyra börjar nu få till riktig finess, och prickar rätt för det mesta, men det är ju så svårt med en så stor nos och en så liten burk. Sen blev det ett nytt moment, vi kan kalla det "välj rätt boll". Jag har en gul boll och en grön boll och när det är klart ska hon välja den boll vars färg jag säger. Och vi är på god väg.

I morgon blir det först kurs, vi kommer repetera inlärningsmetodik - vilket inte kan repeteras nog många gånger, det märker man ju själv vad fort man glömmer och hoppar över massa viktiga steg och sen får man backa.

Sen blir det sökträning med Leif och Jenny, blir nog att figga igen. Snön försvann, lite trist men förhoppningsvis förlänger det söksäsongen lite. Tänk om vi kan hålla på till jul i alla fall, då blir det ju bara några få månader som får ägnas åt lydnad, och lite rapport har jag tänkt vi ska syssla med i vinter också......

Nu har Tyra äntligen lagt sig för att sova, dottern ska också snart i säng och jag som fick gå ut med en morgonpigg Tyra halv sju i morse lär knappast vara uppe många timmar till.

Tog en studiepaus mitt på dagen och tränade lite lydnad med Tyra. Tanken var att träna inkallande med ställande, men nu ville det sig inte riktig så. Det blev en oplanerad träning i att lämna i från sig bollen i stället. Sedan tog vi tag i tugget, dvs apporteringen och nu kan man ju undra varför jag aldrig tänkt till förr????

Nu lät jag henne tugga, tugga och tugga - jag bara stod och tittade på henne, till sist började hon fundera på vad jag ville och riktade uppmärksamheten mot mig och glömde bort att tugga - BERÖM och BOLL!!! Nästa gång tuggade hon halva tiden, tredje gången - inget tugg alls! Varför i hela friden har jag hängt upp mig på det förb. tugget? Så fort jag riktade in mig på när hon inte tuggade så gick det ju jättebra. Nu misstänker jag att vi kanske hinner nöta upp en och annan apport innan vi får till detta perfekt, men jag tror vi är på väg mot ett tuggfritt apporterande. JIPPEEYYYY!!!

Sen tycker ju inte Tyra att det räcker med lite lydnad, nej då. Nog kan man vara nöjd med en hund i toppkondition men lugna hemmakvällar bör inte uppskattas. Så jag tog Tyra, lite smågrejer och gick ut och vallade en ruta. jag hade utrustat mig med pannlampa men månen lyste så starkt så den var onödig. ja jag vallade, la ut en tennisboll, en plastburk och en gammal handske.

Sen gjorde jag Tyra ledsen och tog henne på en promenad, hon ville inte allt för gärna lämna rutan med de utlagda föremålen. Men promenad blev det, och åter igen fick jag bevis på att det finns skäl till att ofta små hundar blir skadade eller tom dödade av stora hundar. Vi möter en liten hund med sin husse och matte, och denna lilla hunden får helt fritt göra utfall efter utfall mot Tyra. jag satte Tyra och såg till att hon var upptagen med att leta godis i min ficka så hon ägnade inte den elaka hunden en tanke, men tänk så lätt det hade kunnat sluta illa.

och sen äntligen UPPLETANDE, tre föremål alltså. och Tyra kämpade utan att tröttna eller tackla av till alla var avlämnade. En sån duktig tjej.

Nu ska Tyra och hennes matte och husse sova!