kanske tillfälligt, eller för en längre tid, det får vi se.

Men livet sista tiden har varit minst sagt turbulent, om det är någon rätsida på det än vet jag inte men det finns så mycket annat att glädjas över och det vill jag dela med er.

Finns annat att irritera sig över också, och det är väl det ni helst vill läsa har jag förstått   .

Glädjeämnen just nu:

Två hela nätters sömn

Träningen med Peppe går framåt

Att Tyra snart löpt klart

Dottern mår bra och sysslar mest med fågelavel

Skrikfåglarna är ganska tysta när DE sysslar med fågelavel

Företaget går framåt

Jag har den bästa familj jag kan tänka mig och de bästa vänner man kan ha

Irritationsmoment:

Oetiska marknadsföringstrix som missgynnar andra

Att Tyra löper

Sågspån från fågelholken på golvet

Myndigheter som bara skyller i från sig och kommer med korkade bortförklaringar

SNÖ SNÖ SNÖ

Den förlorade orken

Ja och så det där förbannade spelet

Tar en bloggpaus. Känns inte inspirerande att skriva just nu. Har idéer men då jag ska få ner det på pränt så är känns det bara fånigt, petitesser och ganska blasé. Jag återkommer när jag orkar irritera mig över tandblekta mexikanare, flexitanter och brutna naglar eller vad det nu är för småsaker som kan uppröra.

Finns på FB, på telefon och hemma - vi syns där vänner!

I går var det freestylekurs, jag har världens bästa och gulligaste freestyleinstruktör men igår tyckte jag synd om henne. Vi var 5 (eller något sådant) tappra (i alla fall tre) deltagare som kämpade (ja de där tre) stenhårt med att få hundarna att snurra, gå slalom, räcka vacker tass och massa annat.

Undertecknad valde lämna hunden hemma- ja det ultimata när man går hundkurs   . En hel del dålig sömn medförde att jag var övertygad om att jag ändå bara skulle bli irriterad och det vill jag inte utsätta Peppe för (det sparar jag till maken) så jag deltog mao utan hund. Jättebra val, för nu kunde jag ju lyssna med ett halvt öra, fixa lite fakturor med ena handen och dricka kaffe med den andra.

Med på kursen var också min kompetente,välutbildade, erfarne och MYCKET hundkunnige rallylydnadsinstruktör. Och hon tog freestyleträningen till helt nya höjder - i alla fall för hunden:

Detta efter att hon konstaterat att hon tagit "fel" hund. Vilken som var rätt fick vi inte reda på men det lär väl klarna vid nästa tillfälle, eller?

Kurstillfällena brukar vara lite mer familjeträff än kurs ochs å även denna gång. Vi hade en mops-mormor, en mops-gammelmormor (  ), en moster, lite mammor, systerdotter.......... precis som det ska vara.

Stämningen på topp och många garv....

och jag tror att hundarna kanske lärde sig lite, kanske..... Anna gjorde i alla fall ett toppenjobb som stod ut med oss!

Observera att detta är ett utbildande, snällt och inte det minsta ironiskt eller cyniskt inlägg om hundträning.

Ja det är klart man ska vara snäll, eller rättare sagt man ska inte vara elak, man ska vara rättvis. Oavsett det gäller hundar, människor eller andra djur. Man ska visa kärlek, omtanke och uppskattning. Inte minst i hundträning - det är då man kommer långt.

Fast det finns en hake, man kan faktiskt visa lite väl mycket uppskattning. Jo så är det och det är ganska tydligt ibland. (Nu kära kursdeltagare från i går ska jag erkänna, det är NI som inspirerat mig till detta, men ni kanske behöver en liten påminnelse).

När man klickertränar sin hund så belönar man massor i början. 10 godisar på en "ingång" är inte konstigt alls, 20 godisar på 1 minuts platsliggning är också helt ok - NÄR MAN BÖRJAR!!!

Men det är varken bra för hundens mage eller tillåtet på en tävling att hela tiden mata in godis i hundens mun och man får lätt föjden att hunden "påminner" dig att "nu matte är det dags för godis" (hade bara kvinnor på kursen därav "matte"). Hunden kanske kliver upp från platsliggningen kommer fram till dig buffar på din nos och ser väldigt hungrig ut, kanske till och med slickar sig om munnen. Då har det blivit lite knas....

När hunden gör rätt 8 av 10 gånger då är det dags att försvåra det lite. Var inte rädd, blir det för svårt är det ju bara att backa igen. Men testa att utmana hunden lite extra.

I går fick de utmana sina hundar i uthållighet, att hålla ångan uppe trots att belöningen dröjde.

Ägguret på 1 minut och sen var det träning med endast beröm under denna minut och sen var det JÄTTEBELÖNING!!!! Testa några gånger så ser ni hur hunden anstränger sig mer och mer för belöningen i slutet. Öka tiden mer och mer - ett program i Lydnadsklass 1 tar ca 5 minuter.

Lycka till!

Ja jag kan inte släppa det.

Hur stor påverkan har han egentligen? Den där "hundviskaren"? Viskaren förresten???? Har aldrig hört honom viska, och att han skulle syssla med telepati kan han ju försöka övertyga amerikanska hemmafruar med alldeles för mycket fritid. Han har ett tv-team som är bra på att klippa ihop film så vi missar elhalsbanden, sparkarna och skrämseltaktiken. Men, kanske du säger - han gör ju shower, där får han ju till hundar och där kan man ju inte klippa. Javisst, Cesar kan en del hund, han kan välja ut de hundar som funkar, de med "små" problem. Och vilken hund blir inte väldigt lydig när en för hunden ny person med lite auktoritet tar över kopplet. Jag har själv "lurat" en och annan kursdeltagare med det och då är jag inte den mest auktoritära personen.

Men nu var det ju inte det jag skulle skriva (lätt att fastna när man blir upprörd). Nä det jag förundras och förvånas över är alla som med bästa intentionerna laddar med klicker, godis, leksaker, rätt halsband ändå fallar för hans "quick fix" när det inte fungerar på en gång. Hur lång tid tog det för dig att lära dig läsa? Tänk om din lärare skulle ha sparkat dig i revbenen om du inte lärde dig på 5 minuter den där första dagen i skolan då ni började med "mor ror..." Även hunden måste få tid på sig. Den ska förstå att du vill något, vad du vill och hur du vill. Den är inte olydig om den inte gör rätt, den förstår helt enkelt inte vad du menar.

Jag är inte perfekt heller, jag kan bli toooooookig på hundarna när de drar, men jag vet jag får skylla mig själv. För ibland är jag trött, låter de slita lite i kopplet fram till den där spännande kissfläcken - och hur ska de veta när det är ok att streta mot kissfläckar eller ej? Det är inte lätt, man kan inte heller sätta sig ner med en hund och förklara "matte är inte perfekt, jag gör också fel  men du kan väl försöka ändå...". Men från att bli tooookig till att rikta en spark i revbenen och utstöta ett underligt schhhhhh-ljud är det ganska långt i min värld.

Ja jag vet det blev snurrigt. Men kontentan är:

Du är människa, ingen människa är felfri. Vi gör våra misstag MEN har vi hund så är vi SKYLDIGA att försöka lära oss deras språk och beteende och jag har ALDRIG sett en hund sparka en annan hund, säga schhhh åt en annan hund, rycka i kopplet på en annan hund. Varför inte göra som hunden gör gentemot oss? För finns det något mer förlåtande än en hund?

Ja jag vet, det är en vecka sen (drygt) vi fick nytt år men efter helger, diverse krämpor, ledigheter och annat så känns det som om det nya året börjar NU.

Skolan börjar idag och min egen kursvår har sin start den här veckan. Uppbokad till max, förfrågningar efter mer och dåligt med hål i almanackan, var lägger man in om fler dagar per vecka? Ska inte klaga jag vill ju detta, har stormkul och stortrivs.

I helgen fick jag min egen spark i baken, de egna hundarna har en tid bara fått sina absolut nödvändigaste behov fyllda och alla annan inspiration har varit som totalt bortblåst, men efter diverse aktiviteter i helgen så är jag nu peppad till max inför hundträning OCH tävling - de ni!

Måndagar är TYRAS DAG, då har hon min absolut odelade uppmärksamhet, får följa på jobbet, mysa med matte helt utan en jobbig liten krulltott som tränger sig mellan. Igår plockade jag fram rallyskyltarna och körde lite olika korta banor med många svängar, snurrar, vändningar....SÅ roligt det var och SÅÅÅÅÅ taggad (usch då, jag är 40 inte 14) Tyra var. Nästa måndag tror jag att jag filmar henne (oss). Självklart får Tyra göra saker veckans andra dagar också (ifall någon trodde något annat).

Lille Plutt är inte heller bortglömd, i helgen konverterade han till Tollare och var med på Tollarträff. Helt ok för Peppe och extremt nyttigt för matte. Lite smäll på fingrarna fick jag minsann, måste lära mig att Peppe är ganska liten till växten. Attans också, har precis fattat att han inte är en vallhund. Besvärligt det där   .

En sak kände jag under helgens aktiviteter -jag har rätt i min övertygelse. (fast andra tycker säkert att jag har fel och är extremt löjlig) Man SKA träna OCH uppfostra hundar med Positiv Förstärkning och Negativ Bestraffning. Dvs gör hunden rätt ska den ha belöning för det, gör hunden fel uteblir belöningen. En hund (liksom vi människor) gör det som lönar sig. Har hunden stuckit och fått springa lös i ett par timmar och haft jättekul, det spelar ingen roll hur arg du än blir på den, den har fått sin belöning ändå. "Ja men om jag lyckas bestraffa den direkt" kanske du säger. Javisst - det funkar, men vill du vara elak mot hunden? Det fungerar lika bra att göra tvärtom och du får en glad hund som litar på dig i alla lägen. En hund som förväntar sig ryck, slag, sparkar hela tiden blir osäker och vill det sig illa börjar den (med all rätt) försvara sig.

Så jag kommer att fortsätta ta fullständigt motstånd till stryphalsband, gå-fintselar, korrigeringsryck, dominanshandlingar osv.

Gör hunden något galet - STOPPA DEN, men fundera sen på VARFÖR den gjorde det och HUR du ska komma tillrätta med den och sen finns det bara en sak att göra, det som den av naturen lata människan hela tiden vill slippa - TRÄNA!!! och med tiden, repetera och påminn - all kunskap är färskvara.

men helt klart en bra kväll.

Och det var tillräckligt för oss. Vi har varit rätt så slutkörda av sömnbrist, sjukdomar och jobb. Ingen hade rätta orken för att ställa till med några större festligheter så Nyårsafton blev en lugn tillställning här hemma med mig, maken, dottern och hundarna.

Maken fixade i alla fall en kanonmiddag med hemmagjorda Pommes (de ska kokas dagen innan, ligga över natten i kylen, ej övertäckta och sedan friteras), egen bearnaise (hade kunnat bada i den) och fläskfilé. En fransk jordgubbs- och rabarber tarte till efterrätt avslutade middagen.

Klockan 22 gav dottern upp och då tog vi fram "sprattelflaskan" och skålade in det nya året med sötsliskig jordgubbsdricka, visst hade det suttit bättre med skumpa men med tanke på vad som väntade nästa dag (idag) så var det tur att vi inte hade någon.

Hundarna klarade kvällen utmärkt, Tyra var jag ju inte orolig för men detta var ju Peppes första nyårsafton men han tog smällarna med ro och sov sig genom kvällen. Efter Spratteln rastade vi hundarna för kvällen och jag var fullkomligt säker på att Peppe gjort av sig riktigt ordentligt.... oj så fel jag hade.

Kvart i 7 i morse hörde jag att det skvalade oroväckande i vardagsrummet och jag hittade en liten olycklig hund som bara inte kunde hålla sig längre. Ut med liten hund, skura golv, ut med stor hund, mata två hundar och sen var jag ju vaken och i gång så då var det bara att fortsätta. Köket blev röjt och julen i köket åkte ner.... nu ska jag fortsätta med resten av lägenheten.

God Fortsättning på 2013