Ja jag tycker faktiskt synd om mig själv och jag har rätt till det. Jag har åkt på en riktig dunderförkylning och den var definitivt inte inskriven i min fullspäckade almanacka. Ok, nog kan jag vara lite halvhängig på skolan och då jag sitter och läser mina "jättespännande" skolböcker som dessutom är på engelska. Nog kan jag hoppa över en och annan dammsugning och äte lite halvfabrikat om det nu skulle knipa, men det andra då? Min gymträning - den vill jag inte missa och hundträningen i morgon??? Nu när vi äntligen kommit igång. Såna viktiga saker vill man ju inte hoppa över.

Första halvan av helgen var underbar. En skön promenad av den halvlånga sorten med Tyra, dusch, frukost och sen snabbstädning så jag var någorlunda nöjd med min micromiljö. Efter det sopades bilen av, vilken var överlycklig över lite uppmärksamhet - blir inte mycket av den varan numer. Och vi åkte till svärmor. Mys i stallet, utelek och som vanligt en massa gott fika. Förälskade mig i nya tillskottet Vilja - bilder kommer senare, de är i kameran än. Förälskelsen höll i sig till Vilja visade sina finn-spetstakter, då kände jag att svärmor gärna får behålla den lilla bedårande valpen med 17 rävar bakom varje öra. Gillar nog följsamma vallhundar liiiite mer.

Sen på hemvägen åkte vi förbi närbutiken där vi upptäckt ett otroligt köttsortiment. En rejäl bit entrecote fick följa med hem, två fina biffar skars ut och resten frystes ner i egoportioner (för mig och maken), vi trollade i hop en god middag och njöt i stora drag. Dottern njöt hon med för hon fick Halloumi, bönblandning, ägg och tomater - en blivande vegetarian?

Sen lite tv, frusna vindruvor och choklad. Liten skvätt Cointreau till det. Vid 22 var det bara att ge upp. Förkylningen hade tagit över och sängen lockade mer än halvtaskiga tv-program.

Idag är det operation "göra mysigt i köket", ska ta en tur till Storheden för att se vad det kan finnas för kul där.

Nä inte ens Tyra uppskattade snöstorm. I går blev det i alla fall kombinerad lätt fys och lydnadsträning med husse medan jag läste saga. Ibland är faktiskt den arbetsfördelningen att föredra, särskilt när termometern kryper ner mot -20.

I övrigt har det varit skolarbete i raketfart. Stockholmsbesök som faktiskt jag inte såg så mycket av. En farmor kom hit med den lilla damen och hon och dottern försvann in på dotterns rum och lämnade mig och farmodern åt sitt öde. Nu led vi inte för det, latte, skvaller och äppelkaka kan roa oss ett bra tag. Inte var farmodern nämnvärt viktig då det lilla barnet tillfrågades om hon skulle stanna här eller följa till frisören. Jag fascineras så varje gång dessa flickor träff, trots alla månader mellan gångerna tar de direkt upp där de slutade sist.

Nu dröjer det förhoppningsvis inte så länge till nästa gång och jag hoppas vi får låna med oss bästaste stockholmskompisen till farmor igen.

Och sen är det ju alltid trevligt att få låna hennes farmor en stund också.

på riktigt jag och Tyra

I går träffades vi några stycken tillsammans med våra hundar och tränade. Det var riktigt kul att få träna tillsammans med andra, jag och Tyra har ju mest harvat på ensamma sen flytten.

Vi körde en platsliggning á la "ettan" fast med en massa störningar. Och det fanns inte mycket att klaga på där. Sen gjorde vi några vardagslydnadsövningar fast med tävlingslydnadsutförande. Riktigt kul det, är man flera varför inte verkligen träna tillsammans då.

Även om man gör gruppövningar kan var och en göra övningarna utifrån sina egna förutsättningar och alla får bra träning. Tyra har ju som de flesta hundar inga problem med momenten utan med störningarna runt omkring och då är det ju det man måste träna. Och jag ska då erkänna att det är roligare att jobba tillsammans än att varje ekipage söker upp sin egen liten hörna att träna på.

Låter det kul? Hör av er om ni vill haka på!

Så nu gäller det att hålla i gång till nästa måndag så att inte träningen var förgäves så vi får börja om varje måndag. Därför är tanken är att trotsa den hotande snöstormen och ge sig ut en liten sväng i kväll igen och kanske vi hittar bollen jag kastade bort igår.

Ett genombrott i grupparbetet, en hel del aha-upplevelser på föreläsningen, en förståndig hunduppfödare och nu sist en lyckad hundträning med trevligt sällskap.

Kan nog inte bli bättre en måndag.

Jag lider av social abstinens, jag längtar efter dejter med A-C på stan saknar latte-maraton med the, fika, vin, likör---allt för att dra ut på tiden, hos A-L, Saknar mina pedagogikkompisar, vill umgås med syskonen osv osv osv... Jag förgås i min ensamhet! Rädda mig någon.

Ok jag är ju inte ensam, har ju familjen, de nya kurskompisarna, samtal på telefon men det är inte det samma...

Dottern fick sin andra spruta igår och av någon anledning blev det en panikartad  och ångestladdad situation, konstigt det har aldrig varit så förr. Men vi alla kom levande ur sitationen och dottern har nu fullvärdigt vaccin mot svininfluensan. Just nu sitter hon och ET och väntar på att det ska bli dags att gå till skolan, det är en stor dag idag, leksaksdag och ET ska få gå till skolan för första gången. Han har friserat sig, tvättat sig och tagit på sig sin lilla munkjacka, man kan ju inte gå naken till skolan. Hoppas de får en trevlig dag.

I dag kommer räddningen, maken och A kommer hit med en bokhylla som vi fyndat på blocket, törs inte ens berätta vad den kostar, löjligt billig är den i alla fall. Så nu kommer alla böcker och framförallt dotterns filmer upp.

Nej dags att traska iväg med dottern och ET nu.

allt är ju relativt.

Fick sent i går kväll reda på en förändring i dotterns skola som påverkar henne avsevärt och jag som den rättsbevakande hönsmamma jag är gick ju i taket nästan bokstavligt. Förändringen träder i kraft redan idag, dvs barnen hinner inte på något sätt att förbereda sig på detta. Och detta är en förändring som är, som jag ser det, inte helt nödvändig utan problemet som uppstått på skolan hade kunnat lösas på ett enklare sätt.

Vånda vånda vånda, hur ska vi förbereda dottern på detta, får jag henne till skolan, hur många dramatiska utbrott får jag vara med om, hur ska jag kunna trösta. Nej jag har inte sovit gott i natt heller.

Dottern vaknade, lite mysigt morgontrött och kröp ner i soffan under täcket. Hur ska jag med gott samvete förstöra denna prinsessas morgon, dag, vecka, termin???? Vid frukosten försöker jag lugnt och sakligt förklara händelsen utan att skuldbelägga skolan (fast jag hade lust) och när jag är klar och beredd med hushållsrullen och stora famnen utbrister dottern

"DET ÄR JU KUL!!!"

ja ja jaaaa

de som som säger precis det som de tänker och som säkert vi andra också tänker men inte riktigt kan, vill eller vågar säga. Utan er skulle ingen annan tänka efter, hur blev det här nu? Gör jag verkligen rätt? Eloge till er!!!

Sen finns det de som säger lite för mycket, och ofta är det om sig sjäva. Ett fenomen jag funderat över en lång tid är titeln "Hundpsykolog", en psykolog är en läkarutbildad person med en specialisering inom psykologin. Mig veterligen finns det ingen sådan vidareutbildning på veterinärhögskolan och därför kan det inte heller finnas någon med utbildningen "hundpsykolog". Utan det används rätt så vitt och brett åt alla håll och kanter. Några har kommit på det och kanske inte heller har någon instruktörutbildning, ja då kan man kalla sig "hundcoach". Hur tänker ni när ni anmäler er till kurser, även om det är en utbildad instruktör - har ni någon gång frågat VILKEN utbildning instruktören har, vilka metoder som används och vilken filosofi instruktören har både när det gäller människor och hundar?

Sen så vill jag bara göra reklam för min fosterhund Siri som snart ska bli mamma. Siri finns på Kennel Nordanvinden (och ägs av dem också...) och vem kan motstå något sånt här.

Foto: Robert Ekman

Fullt medveten om att det länge varit dags att uppdatera bloggen har jag under en sömnlös natt legat och funderat på viktiga saker i och omkring mitt liv och haft en lång intressant och samhällsaktuell blogg färdig att bara skriva ner. Och så somnade jag och allt var som bortblåst.

Andra gången på gymmet igår. Det gick bra, men ska prova med knäskydd nästa gång för extra stöd under uppvärmningen, och är det någon kunnig på plats ska jag utöka programmet med ett par övningar till. Det bästa var nog timmen för en själv. Först träna och sedan duscha och byta om i lugn och ro.

Tur till grannbyn, fast nu kanske jag inte kan kalla den så längre, hursom helst så var det trevligt som vanligt, gott fika och ett "litet" glas vin slank ner så där lyxigt på en söndag. "Min" hund mådde bra och jag ser fram emot att få följa hennes kommande små valpar. Och ja visst blev Siri glad över att få träffa mig/oss men i jämförelse med Tyra stod vi oss ganska slätt. Först den lilla juvelens besvikelse när de andra mopsarna fick springa schmopsrace och sedan glädjen över att Tyra kom in till henne. Det är vänskap det.

Annars så är jag jätteglad över en klarad tenta, tredje gången gillt och man kan ju undra om det beror på vissa yttre omständigheter... lärare som gått i pension eller....

Sen så är jag så irriterad på mig själv att jag aldrig kan vara lite impulsiv och bara köra på. Utan allt ska vridas och vändas till förbannelse, men jag lovar M jag funderar och funderar.

Till sist, nya kurser startar idag så nya fina block ligger nedpackade i väskan och väntar på att få invigas. Kanske min sista läsperiod på LTU?