men en av mina facebookvänner, tillika dotter till världens bästa uppfödare, har satt igång träningen med sin lilla (kanske inte) valp och rapporterar ständigt om det på "fejjan". Det är ju inte utan att man blir sugen, och i brist på valp får ju tant Tyra duga. Och det gör hon, mer än nog.

Först lite svammel, gömma toarulle och sånt. När Tyra städat upp resterna efter den sönderslitna rullen åkte post it-lapparna och musmattan fram. Nej jag har inte lärt Tyra bokföring och kontorsarbete - dags för targetträning. Och den sitter sen sist, och sist var mycket länge sedan. All träning är tydligen inte färskvara i alla fall.

Så roligt det var, flyttade runt grejerna, skickade hit och dit. Nära och långt i från och Tyra prickade så gott som 100%. Lite lat var hon väl att hålla fast nosen men kom snabbt ihåg vad som gällde, hålla kvar.

Inte konstigt att man såg en tävlingsplan framför sig men då kom det där igen, minnet av långa väntetider, mindre intresserade barn och alla andra hundar. Nä jag får hitta en ny stjärna, har ju fått klartecken och tydligen ryms det några stycken här hemma. Så vem vet, kanske om ett år eller två då tävlar jag igen, men till dess så leker jag och Tyra med musmattan och post it-lapparna.