Man ska tänka på miljön och vara snäll mot djuren. Det är väldigt viktigt i vårt hem och vårt agerande övervakas ständigt och noggrant av den 7-årige dottern.

Sopsorteringen innebär ständigt skurande av kompostbehållaren, för kompostpåsarna är verkligen miljövänliga och i direktkontakt med mat löses de upp och kaffesump, fruktsafter och juicerester samlas fint i botten av behållaren - under påsen.

Lampor ska var släckta då man åker hemifrån och här insåg vi att barn inte alltid förstår hur de uttrycker sig. När jag går omkring och släcker i lägenheten innan avfärd till gymmet tycker maken att "någon lampa kan väl ändå vara tänd", onödigt tycker jag och då utbrister dottern:

"Är du mijöpartist eller?"

Men sen när vi kommer hem och tittar upp mot våra fönster konstaterar jag och maken att storebror minsann inte är miljöpartist då hans rum badar i ljus och då utbrister dottern:

"Men jag är väl miljöpartist?"

Sen detta med djuren, man ska vara snäll med djuren och det är ju inte så svårt men förra helgen var det med tårar i ögonen dottern såg renskinn utanför en tältkåta på stan. Och förtvivlan var stor när de hade renskinn i ett tält på skolan. Päls på kläder är det överhuvudtaget inte tal om, och det jag kan ju hålla med om då man vet att hundar tex flås levande för att vi ska få snygga kläder - det har jag däremot inte berättat för dottern, det räcker som det är nu.

Men det är bra att man tänker längre än till sig själv, men jag bävar lite grann inför tanken att min dotter ska bli militant vegan fastkedjad vid en tonfiskfiskares båt ute i något hav. Men så länge det finns hamburgare så är det kanske lugnt...