Fy vilket trist ord - NEJ!!!

och ändå är man så duktig på att använda det, skulle vara intressant att veta hur många gånger en genomsnittlig förälder använder det per dag och jämföra med användandet av ordet JA. Eller en lärare, eller kanske ännu värre en hundägare.

När dottern var i sin klåfingriga period - då plockade jag bort allt som var NEJ, och slapp tjata och tjata. När hon var så stor att hon förstod "den får man inte röra därför att..." åkte det fram igen. Sen kan man ju få påminna. Men vad gjorde det att vara utan blommor i fönstren ett tag??? Ingen mådde illa av det - allra minst katten som hade dille på att äta av dem.

Och hundar då, jo bara för några år sedan var nästan det första man lärde ut på kurserna KORRIGERINGAR, ryta NEJ och rycka HÅRT och SNABBT i kopplet. Sen blev det lite bättre - då skulle man "lära in" ordet NEJ som ett kommando bland andra. Jag gillar inte ens det, för som för ett litet tag sedan då jag föll till föga inför en grupp som verkligen ville lära sig det. Och 5 minuter efter genomgången ångrade jag mig, för det som hade fastnat var inte "säg nej EN gång och visa rätt beteende och belöna detta" utan "säg NEJ" och nej och nej och nej...

Någon är sparkad, nej kanske ska få finnas kvar men gärna på lite undantag. Vad tycker du?