nu ska jag ut och halka, det ploppar upp en massa funderingar runt ämnet hund i mitt huvud just nu.

Och det är precis vad det är - funderingar och absolut inget vetande. Kanske någon läsare vet och kan berätta?

Insåg i alla fall en sak, igår stod jag i en timmes kö på djuraffären, de hade halva priset på djurmat under två timmar av dagen. Började fundera över ett mycket populärt djurmatsmärke som har specialiserat sig på specialfoder till allsköns modeller. Det är till den långhåriga och den korthåriga, det är till den lilla, medelstora och den jättestora, det är till särskilda raser, beroende på aktivitetsnivå osv osv osv. Och allt är upplagt på ett sådant sätt att köper du en stor säck till din lilla dunboll så hinner djuret (finns för såväl hundar och som katter) inte äta upp maten innan den har inträtt i ett annat livsstadie och ska ha en annan mat. Vad skiljer denna mat åt? Är det någon skillnad eller är det som jag tror - en enda stor marknadsföringsidé? Ett sätt att lura stackars aningslösa djurägare på deras pengar?

Sen började jag fundera på en annan sak, när en hunduppfödare är så stolt över sin uppfödnings goda mentalitet (och även lite förvånad) är det inte åt h-vete med rasen då? Fast heder åt de uppfödare som kämpar på och försöker få ordning på sin ras mentalitet - däremot hör man tyvärr allt för många (bort)förklaringar ofta kanske för att försvara för att hunden används i avel. Måste vara tråkigt för de som verkligen kämpar för jag misstänker att någon gång möter linjerna varandra?

För jag tror inte att det finns någonstans där dåligt beteende bortförklaras så mycket som i hundvärlden, ja det skulle vara föräldrar då. Jag har en hund med många brister, och visst det kanske beror på något men det ursäktar ingenting. Det är mitt och bara mitt ansvar att inget händer oavsett varför min hund beter sig som den gör. Fixar min hund inte att möta en elak dvärghund som studsar runt i sitt flexikoppel och gör utfall på utfall, ja visst den hunden har sina problem men det är min sak att se till att min hund inte skadar den där lilla hunden - jag kommer inte undan med några bortförklaringar.

Nä nu har jag tänkt klart, nu ska jag gotta ner mig i Drottning Kristinas värld. Hon var inte dum hon, hon fattade till exempel att djur, främst då hundar och hästar har känslor - en helt befängd idé på hennes tid. Vem vet, hade hon levt nu kanske hon hade klickertränat sina djur.