I går så ringde träningskompisen L och ville träna hund. Jag var väl inte så där jättehågad men nu har jag backat ur så många gånger så det var väl dags att ställa upp.

Tyra ville jag inte köra för hårt med, svansen behöver (tycker jag) vila från snabba sättanden och lägganden så för Tyra blev det passivitetsträning (ligga tyst i en bil medan jag lekte med L´s hund L   (ok det blev krångligt, hunden heter Lillis) och lite hundmöten som Tyra tyckte var rena barnleken. Att möte Lillis som hon känner och som redan vet sin plats är väl inget, matte hade ju godis.

Däremot L och Lillis fick sig en rejäl genomkörare, L ville ha "lite" hjälp och elaka skolfröken kom fram. Men det är ju så kul att coacha och sen se att det även ger resultat. Lillis hade kvar allt från förra säsongen men var väl lite chockad så han bad om tillåtelse hela tiden så det vara bara att peppa peppa peppa och bygga självförtroende.

Sen fick Tyra komma ut och köra lite lydnad och taggad av Lillis så gick hon ju såklart som en klocka och sen flippade hon fullkomligt av glädje och av den onda svansen syntes inte ett dugg.