verkade Tyras plan vara idag.

Vi tog en skön promenad på morgonen och Tyra var i sitt esse, på ett mycket positivt sätt, lyhörd, balanserad och mycket samarbetsvillig. jag kände att detta har vi ju som i en liten ask.

Drog startnummer 1, inte bra för det innebär att vi inte får lämna plan efter platsliggningen och jag föredrar att få springa in med Tyra på plan men kände att det ska väl funka ändå.

När vi kommer in i ridhuset för platsliggningen lägger hon upp ett jättevrål - hon fick syn på husse på läktaren, domare, tävlingsledare oxh sekreterare. Tyra såg helt överlycklig ut - jag tog detta som ett gott tecken. men sen försvann allt, koncentrationen, lyhördheten och framförallt viljan att ha kul med matte. Tyra ville bara nosa. Men vi fixade 10:an ändå trots en spyfärdigmatte med lätt klaustrufobiska känslor, trots att tävlingsledningen lät oss ha en dörr öppen bakom gömstället - tack för det!!!

Sen fritt följ, Tyra konverterade snabbt till dammsugare och nosade av plan både nära och en bra bit från matte. Trots otaliga dubbelkommandon både uppmuntrande och grymtande så var Tyra helt inriktad på att nosa av hela ridhuset och nollan var ett faktum.

Ok nya tag även om jag misstänker att jag mentalt redan gett upp, läggande under gång, en 10:a!!!!! Ok nu har hon vaknat och nu ska allt gå bra, trodde jag...

Inkallande med ställande, när jag lämnat henne och vänder upp för inkallning så STÅR HUNDEN UPP????!!!!!! Vad i hela friden???? Ok hon kommer som ett skott, stannar godtagbart men då jag kallar in på nytt viker hon av och NOSAR!!!! 0:a

Jag ropar på henne för att ställa upp för rutan men hon hör inget så då bryter jag. Kände att vill hon inte lyssna ska hon inte få nosa heller.

Men varför blev det så här??? Jag har funderat och funderat. För Tyra är stallmiljö förknippat med stress - var det därför hon kopplade bort allt annat utom att koncentrera sig på att nosa. Eller var det för att jag, livrädd att dra upp henne för mycket inte hade någon leksak på mig och hon smart som hon är insåg att det inte fanns något att jobba för. Eller var det bara helt enkelt en sådan dag? Jag vet inte, kanske en kombination men en sak vet jag - inga mer ridhus!!! Vill ha en plan där vi kan stå bredvid och ladda, inse vad som ska göras. Inga häst/kattdofter (stallkatten gör sina behov i ridhussanden) och sen ska jag aldrig mer vara rädd för en för het hund, jag tar hellre det.

En månad till nästa tävling och den fortsatta jakten på LP II , för visst ska vi ta det. Men först ska vi hålla tummarna för Jessica och alla andra vi känner som ska tävla i Piteå i morgon.