Mitt kök fick sig ett rejält lyft igår. Och då syftar jag inte på den tre dagar långa storstädning jag pysslat med, utan ett "nytt" köksbord med stolar som vi fyndade på www.blocket.se . Det är helt otroligt vad man kan hitta för en ganska överkomlig summa och med tanke på att denna stadiga välgjorda möbel kostade en fjärdedel av vår tidigare visserligen mycket moderna men dock allt annat än hållbara fabriksnya möbel som just nu har tagit sin sista färd - den mot återvinningen.

Sen ska jag visserligen inhandla en och annan färgburk för att få den vit och fin, men det är ju bara roligt.

Så håll med, visst fick vi ett mer hemtrevlig intryck:

Före:

Efter:

Så kära vänner och familj, välkomna till vårt nya kök!  

En av de bästa ringde i går, och bad om ursäkt, undertecknad fattade ingenting men tydligen var det utlovat ett samtal och rapport vilket jag aldrig uppfattat. Och rapport hade jag fått från ett helt annat håll, vilket föranledde samtal om datasäkerhet och uppdrag granskning - ni har väl WPA eller WPA2 kryptering på era datorer.viktiga sak

Inte föremålet för uteblivna rapporter men väl en mops. Siri mitt i ett schmopsrace - Tyra är lite före (men bara lite)  

Samtalet fortsatte och viktigheter avhandlades i flygande fläng, varför är ingen annan lika smarta som vi? Oj dags att hämta dotter så luren lades på och halvvägs med andan i halsen och jackan flygandes en meter bakom mig kom jag ju på: jag frågade ju aldrig hur Någon mår!!!! Tur det finns mobiltelefoner och så fick jag be om ursäkt och fick en rapport till (som jag dock inte fått rapporterad från annat håll, prioriteringar vad vet jag?)

På väg hem från skolan ringer maken, svanar siktade i skurholmsfjärden så vi tog vägen förbi. Jag och den fågelälskande dottern fick se 4 vackra svanar flyga iväg över vattnet och mötte även maken och Tyra Myra som tog sig en lydnadsträning. Sen blev det hämtpizza - vardagslyx, tända ljus och myspys. Tänk så trevlig en torsdag kan bli, då bara måste ju fredagen bli ännu bättre.

Jag och Tyra har lite delade meningar just nu. Jag sitter med min thekopp och njuter av lugnet, dottern får sova en stund till och maken har gått till jobbet - detta är vardagslyx! Till och med Zigge - ödlan, tar hänsyn och är inte allt för störig.

Däremot Tyra tycker att det är urtrist det här, i skrivande stund ligger hon mitt på golvet med en lidande blick och utstöter mycket förnärmade suckar, lite tonårsbeteende över det hela. Innan har hon flera gånger stått utanför dotterns dörr med ett en blick som säger "men matte dags att väcka M nu så det blir lite fart."

Idag får det förutom fortsatt städning, kom ganska långt igår, bli jobbsökaraktiviteter, minst tre ansökningar ska in, lite ideellt föreningsarbete och kvalitetstid med min hund. Undra vilken blankett man ska fylla i för att få utökade timmar på dygnet? Och var man ska skicka in den?

Men jag avslutar med en bild, så kanske nån blir glad.

Mopshög på schäfervis! (urusel mobilbild jag vet, men mycket talande)  

utbrast dottern häromdagen då hon försökte sig på något samtidigt som hennes ömma moder störde henne. Och så känner jag mig just nu.

Dottern för snart 4 år sedan.  

Skulle vilja städa - behovet finns överallt och mest akut är väl som vanligt golven, men det skulle vara roligare att riva ut alla skåp och organisera om i dem, skura bakom badkaret och sånda där mer krångliga saker - men golven skriker efter Cilit Bang så grannarna snart ringer störningsjouren.

Skulle behöva söka jobb, har hittat flera intressanta och passande, men kan inte koncentrera mig då golven skriker men skafferiet lockar mer.

Tyra skulle behöva en kamning, kloklippning och en massa kul träning men får jag inte jobb snart får hundstackarn ingen mat men jag kan inte koncentrera mig för att golven.....

Tror jag ringer efter Madde och bjuder henne på lite kaffe och bullar i stället.

Just nu går allt i rasande fart. Dagarna bara springer iväg och jag hinner inte med alls. På jobbfronten intet nytt, hemmafronten präglas just nu av ödlor och åter ödlor. Skäggagamen Hasse (kanske heter han så) gjorde en kort visit och lämnade ett stort avtryck i dotterns hjärta, leopardgeckon Zigge har fått trösta och sängen är fullproppad med plastödlor på natten.

Vår vän H är på hemmaplan igen och äntligen kan vi andas ut, någon har fattats oss (vilken bok/film är det - någon Astrid Lindgren eller hur?) men nu är han hemma och förhoppningsvis snart pigg och kry.

Och nu börjar vintern göra sig påmind, lite snö på marken i morse och vinterjackan åkte fram igår, varm, mysig och skön. Det är mysigt med smålampor och tända ljus så jag har egentligen inget emot den här årstiden - det är liksom legalt att mysa. Om det inte vore för det där gymmet som börjar få mig allt mer i sitt grepp, träningskorten blir fulltecknade i flygande fläng och på måndag fanns visst planen att prova något som kallas box-mix, innebär att jag ska få sparkas och slåss under ordnade former och få fina former på köpet - gillas (som det heter i Facebook-världen)

Men nu ska jag väcka dottern, bad i dag och jag ska följa med för att övervaka det hela och se till att alla barn kommer upp ur vattnet i odrunknat tillstånd. 

Vår kära vän Hugin, hushållsassistenten drog sin sista suck i går och luktade sedan misstänkt bränt så han fick bäras ut på balkongen. Tack o lov hade han precis knådat färdigt en knäckebrödsdeg, sin sista.

Kris i vårt hem, ska den underbara nyinförda traditionen med ständigt hembakat/nybakat surdegsbröd såväl hårt som mjukt gå i graven nu? Ska vi måsta tugga mjöligt polarbröd och sponsra pågens inköp av konserveringsmedel? Nya maskiner har redan spanats in, för vi har ju en surdeg i kylen som pockar på att bli använd och visst drömmer man om en sådan här...

Kitchen Aid (från www.kitchenaid.com)

och visst skulle den definitivt pryda sin plats i köket men ibland får man inse sina och findesignens begränsingar. För mer pengar man kan tänka sig får man gör mindre degar än vad en fyrapersonersfamilj kräver. Så det får bli någon annan, lite kraftigare och tyvärr inte lik vacker.

Fast vad har det för betydelse egentligen - bara jag slipper KÖPA bröd!

Men än så länge finns ett lager så vi klarar oss ett tag och det är nog bra det för nu har hela familjen ännu en fullspäckad vecka framför oss.

Ha en bra måndag!

Till Annalena: knäckebröd finns för avhämtning!

Nä dottern har inte tänkt börja spela fotboll men något slog mig precis. Jag har sedan dottern föddes ihärdigt framhållt att hon ska ALDRIG tvingas på en massa aktiviteter och barn behöver lugn och ro och så vidare och så vidare.

Min icke aktiverade dotters vecka ser ut så här numer:

Måndag - ingen aktivitet, så långt är det bra.

Tisdag - Rörelseklubb samt bad varannan vecka med skolan.

Onsdag - Konstklubb och dans

Torsdag - ingen aktivitet

Fredag - idrott med skolan

Lördag - ingen aktivitet

Söndag - simskola

plus kalas (ja de är många), lekstunder med kompisar och läxor.

hur gick det här till?

Ja det gör ont, i varenda muskel i kroppen. Jag visste väl att jag inte var i världens bästa form men att det var så här illa trodde jag väl ändå inte.

60 minuters styrkegympa, ledd av en alldleles för hurtig dam i dryga 50- årsåldern med en alldeles för irriterande pigg och skojfrisk röst manade på oss genom passet och hon var inte det minsta trött när övriga 31 (många betydligt yngre) släpade sig med ett krampliknande tag om sina madrasser och med en aning frånvarande trött blick likt uttorkade ökenvandrare som letar närmaste oas ut ur träningssalen.

Men nästa onsdag ska jag på det igen, i morgon ska jag mjuka upp musklerna med lite vilsam styrketräning på gymmet. För det ska jag säga till er som står och tror att ni TRÄNAR där vid era maskiner och vikter - nej nej nej det är ju bara uppvärmning före uppvärmningen.

Riktig träning, den känns och helt uppenbart; den gör ont!