det blev kompisträff med Siri istället. Och de är verkligen kompisar, Einar och Beata har ingen chans att vara med där inte. Beata kom till slut och ville sitta i knä och bli lite tröstad när hon inte fick vara med de stora tjejerna.

För att Tyra inte ska bli helt förvildad får jag väl träna lite inne i eftermiddag istället, Passar bra när man ska peta i småsaker och det är väl där vi är just nu. Först delar man upp momenten i små små delar, lär in del efter del. Sätter ihop dem succesivt och sedan får man se vad man gjort för fel :o) Det måste vara tjusningen med hundträning.

Hört att vissa har börjat träna inför Let´s dance - hundversionen. Vi väntar med spänning på uppvisning - något för nästa "kennel"-träff??? Själv ska vi rikta in oss på dragsporten i en lightversion, vi har fått låna en pulka med skaklar så nu blir det nog enklare att få med dottern på promenader då hon kan bli dragen av Tyra.

Nej nu ska jag peta lite med en ny hemsida, det byts ju hemsida både till höger och vänster om mig så jag kan inte vara sämre.... Får se om det blir något.

Det har framkommit klagomål att denna blogg uppdateras för sällan, och jag kan tänka mig att det finns de ute i stugorna som ondgör sig över stackars Tyra som aldrig får göra något....

Men inte vill ni väl läsa om vanlig tråkig underhållsträning? Eller om Tyra och husses joggingturer? Det händer ju inte så mycket på dem. Idag var det tänkt att sökgruppen skulle ut i skogen, men då var det ett litet virus som smög sig på en av deltagarna och då vi är så få så faller allt med att en är borta, så är det någon som vill träna sök, seriöst (behöver inte tävla men bör ha tävlingsreglerna som mål), vi jobbar så att vi åker ut i skogen, tränar en hund i taget och sedan då alla är klar DÅ snackar vi skit och har trevligt, förekommer en hel del fika. Alla hjälps åt med varandras hundar och figgar, vallar, passar barn, peppar och kommer med mer eller mindre bra råd. Vi hjälps åt helt enkelt, där den ena går bet kan den andra kanske hjälpa till vi är inga experter men vi gör så gott vi kan. Och där kunnandet tryter , tar vi hjälp utifrån (fast snart är du fullvärdig medlem i gänget eller hur Håkan?, vi har ju förväntningar stooora förväntningar).

Ja nu blev det inget sök idag, men jag ska träna lydnad - men i lugn och ro i ensamhet. Måste få till en del saker så bucklan är i hamn nästa tävling :o) Nästa helg (söndag) hoppas jag att det är mååånga som vill träna lydnad med oss, så vi får störning och sällskap. Hör av er!!!

Rapporterar i kväll, nöjd så P?

Idag har Tyra fått nöja sig med en skogspromenad, vilket hon uppsakttar gladeligen, då hon kan nosa efter möss, hoppa efter ekorrar och försöka klättra efter skator.

I går fick hon en lugn och stillsam inomhusträning, det var dags att ta itu med apportering utan tugg, och inne i hallen i lugn och ro gick det över förväntan. Vi tränade att sitta och hålla, vändningar med apporten i munnen och ingångar (mkt kort inkallningar, med apporten). Inte många tugg och jag känner mig verkligen nöjd. Nu ska jag försöka föra över den lugna stämningen utomhus.

Tränade lite kryp också och den lilla damen ligger som slickad på marken. Det är dock ett moment som husse ska få ta över, de är ju de som ska göra succé på brukstävlingarna. Tänk även framåtsändandet blir hans jobb.

Nu ska jag och Tyra se Kenny Starfighter med dottern innan det är dags för godnattsaga.

med lydnadsträningen på allvar.

Jag tog en plugg-paus och gick ut på gården för att träna. Tyra minst lika het som igår om inte värre då hon med glädje förstod vad som var på gång.

Började med lite fritt följ, stegförflyttningar och sånt för att få ihop koncenrationen och det gick riktigt bra och verkade snyggt från min synvinkel i alla fall. Sen gjorde jag misstaget och belönade med kamp, då tog hettan över och sen var intresset för lek för stort och Tyra hade svårt att släppa tanken på leksaken.

Lite rutan, men hon ville ite lämna mig - jag hade ju leksaken. Syntes att funderingarna for i Tyrahuvudet och hur hon riktigt övervägde om hon skulle till rutan eller tigga leksak direkt.

Hade tänkt träna apportering men uteslöt det för det om något triggar ju jakten. Tog lite fjärr istället och inser att Tyra behöver ha fokusen på en gång, för hon lyssnar inte på första kommandot. Kommer att bara köra ett skift och sen rejäl belöning.

Sen var Tyra mer sansad och jag tränade lite fritt följ med apport, men flistuggen gick i ett, måste backa rejält, men när jag har leksak i närheten så stoppar tugget så det blir lite byteshandel ett tag.

Tog rutan en gång till och nu var det raka spåret in så då avslutade vi, sen fick hon följa husse och springa, Tyra är nu en trött och nöjd hund och vi andra ska åka och fira SNYGG EINARS cert.

Till sist måste jag få tacka HÅKAN NILSSON som i två timmar i mörker och kyla stod ut med oss och våra obildade hundar. TACK!!!

när det var dags för Tyra att visa vad hon kom i håg.

1. Står det någon mitt framför henne när hon sitter vid mattes vänstra sida, då ska man träna budföring INTE platsliggning.

2. Överseende med att halt underlag i samband med hög fart kan inte resultera i tvärstopp. Men snygga bromsspår i snön blev det.

3. 10 meter till rutan är ju jäääätte låååångt, kan ju stanna lite innan och vila, eller hur? Hon gick ju kanonsnyggt in i den sen....

4. Om andra har fått lattja med Tyras apport måste ju Tyra också få det, varför i hela friden gömde Håkan den när hoppet skulle göras. Det är ju så svårt att hitta en gömd apport.

5. När man ger upp allt vad hopp heter, då hoppar Tyra.

Dvs, publiken hade säkert jättekul, och egentligen jag också. Med en helt totalt övertänd Tyra så var det inte så lätt att hitta småsaker att jobba med, vilket var mitt egentliga mål med träningen idag. Däremot fick jag kvitto på att Tyra kunde momenten jättebra, men måste jobbas ihop mer och få kontinuerlig träning så att det inte blir så himla kul.

Men nu har vi börjat...

Sem måste jag ju säga att L&L gjorde ett så kanonsnyggt inkallande med ställande och ett jättefint fritt följ, F & N blir farliga - akta er för dem.

Varför i hela friden tränar man som en galning, lägger ut stora pengar (anmälningsavgifter, bensin, fika på olika klubbar mm mm), frivilligt intar ett nervöst tillstånd, utsätter sig för granskning av domare, åskådare och nära vänner?

Det skiljer sig nog från individ till individ. Det finns de som tävlar för att vinna, inget annat duger, de ska vara bäst, dvs bättre än de andra i sin klass.

Det finns de som tävlar för att få ett kvitto på hur träningen fungerar, dvs de tävlar mot sig själva och sina tidigare resultat.

Sen är det de som tävlar för att det är så trevligt att träffa likasinnade och umgås.

Jag läste en blogg, en som tävlat och inte kunde ta "kritik" från domaren. Det får stå för denne. Jag som tävlande tycker att det är dåligt när domaren INTE motiverar sina poängavdrag, jag vill ju veta vad som var fel. Domaren ser ju allt från ett helt annat håll än jag. Visst, nog kan den tävlande ibland tycka att domaren dömer fel, och det kanske domaren gör. Fast det kanske man får ta ibland, kolla bara det här med utställningar, Debbie, min förra hund gick från CK till tvåa från en dag till nästa....

Varför tävlar jag då?

Ja säkert som de flesta andra så är det en kombination av de tre orsaker jag skrev om i början.

Jag tycker det är trevligt på hundtävlingar, kul att träffa nya människor med samma intresse som jag själv.

Jag vill ha ett kvitto på min träning, ja jag vill att domaren ska tala om vad som var fel, och de domare som tar sig tid att komma med tips och råd är guld värda, och jag måste säga det, de domare jag har tävlat för har verkligen levt upp till detta.

Sen vill jag vinna! Självklart blir man glad av att stå högst på pallen, vem blir inte det!!! Men gör man inte det så är det ingen idé att gnälla på domare, medtävlande osv utan helt enkelt gå hem och rannsaka sig själv....

fast.....

tävlingssäsongen alltså. Träningskompisen L påminde mig igår och ja han har rätt det är dags att sätta igång. Så nu blir det hårdträning.... vilka hänger på? Och du P i jmk, visst syns vi på plan den 21:a???? :o)

under helgen har Siri, ja mopsen ni vet, bott hos oss. och det har väl varit ok, hon gör som jag säger och insåg faktiskt att om inte jag fick sova i sängen så skulle inte heller hon göra det. Visserligen så önskar jag väl att jag också var så liten att jag rymdes i mattes knä, Siri verkar kunna mysa riktigt bra där.

Men idag åkte vi till stan, jag fick för ovanlighetsskull följa med, ja Siri också såklart. Men när vi kommer till stan då kommer det en suspekt volvo till husses jobb, ja jag har ju hört hur det smugglas hundar på parkeringsplatser men jag har aldrig varit med om det på husses jobb... började förstå varför jag skulle med, vakta husse såklart!!

Dock var det ju inga hundsmugglare men dock en hund och kan ni fatta ännu en mops..... jag ger upp nu.... vill de ha en schäfer eller vad???? Nu var det dags för Beata att hälsa på, det var visst hennes kennelpappa som kom i den där volvon... Jag hoppas husse lagar riktigt god mat till Håkan och Annalena så de blir nöjda och tar mopsarna härifrån så att detta blir ett schäferhem igen.... fast Siri kan ju få stanna lite längre.... tills matte och husse blir förståndiga och skaffar en riktigt hund....