Onsdag igår och den var ganska fullspäckad.

Började dagen med att vara med dottern på skolan, bäst att passa på medan man kan och framförallt medan man fortfarande får - för dottern.

Slutsatsen av det besöket är att dottern går i en tervlig klass med snälla barn med bra fröknar men jag ska ALDRIG bli lågstadielärare.

Sen ingen fritids för dottern, utan hon varvade ner vid datorn medan jag tog det lugnt, eller skulle ta det lugnt men det blev många telefonsamtal och många mail fram och tillbaka men nu tror jag att vi har allt under kontroll... kanske...tror jag...

Jag och dotter placerade oss i köket, dottern för läxläsning

och läxan var visst väldigt kul för den som de hade två veckor på sig att göra blev klar i ett nafs.

Jag lagade mat, torsk med mozarella, tomater och basilika och då jag nu utlovat fler bilder i bloggen så blir det foto på maten också, precis innan jag satte in den i ugnen.

Efter maten kom dagens stora begivenhet och höjdpunkt, dottern och jag promenerade till ett av stadens gym, för första tillfället med Funky Kidz, ja mammor och pappor fick sitta utanför danslokalen men en överlycklig flicka kom ut efter avslutad lektion och nu ser vi fram emot nästa onsdag.     

Förra veckan följde mamma sin storasyster till den sista vilan. Moster Eva, jag har inte många minnen av moster Eva men det var tydligen hos henne jag lärde mig att gå och jag kommer ihåg stugan hon hade och pudlarna, minns jag rätt var den vita lite bitig av sig men den grå väldigt mysig - jag kan ha fel, det var ett tag sen.

Denna vecka hoppas vi på att en ny liten stjärna föds, Albin och Alva ska få ett syskon. En ny liten bebis att lukta på, mysa med och se växa upp till en individ.

Mitt emellan födelse och död finns livet, glöm inte bort det - LIVET. Det ska levas, med glädje och sorg, med oro och lugn och med roligt och tråkigt. Livet ska vara omväxlande. Bara man inte glömmer att ta tillvara på det medan man har det.

Tyra har fått fint besök idag, och idag vågade han stanna och leka trots att matte åkte iväg. De börjar bli stora våra små   

Tyra med sin stora "mops"-kompis Viktor!  

Älgjakten har dragit igång, och idag publicerades en artikel i tidningen om ett jaktlags lyckade första dag i skogen. Med på jakten var två tjejer, 10 och 12 år gamla. Lyckliga de. De vet att köttet kommer från älgen pappa/farfar/grannen sköt. De vet hur snabbt älgen dog, hur den styckades och hur köttet har hanterats ända fram till matbordet.

Farmor brukar ha kalvar, söta små mysiga gosiga kalvar. Och varje gång blir vi lika hänförda av deras små näpna nosar men lika hänförda blir vi då vi tar första tuggan av filén. Grymt? Knappast, detta är kalvar som har fått den bästa maten, gröna hagar att hoppa runt i, kramats, klappats, borstats, slaktats på gården. Bättre kan de inte ha haft det. Det är kött man äter med gott samvete och kalvar man minns med glädje. Och dottern vet precis hur det blir hamburgare, köttbullar mm.

Gott samvete har jag INTE då jag tvingas köpa kött i affären, gott samvete har jag inte då jag ser skolornas matlistor och gott samvete har jag definitivt inte de gånger jag köper färdig mat i hemska plastlådor - tack o lov är det mycket sällan.

Jag är glad över att det finns såna som Jamie Oliver, har ni sett hans Matrevolution USA? Vad han tycker det visste man och att skolmaten och kosthållningen over there inte var den bästa visste man också - men detta??!!!!! Är man inte mer rädd om sina efterkommande än så?

Här då? är vi bättre? Här ska barnen dricka lättmjölk och äta lättmargarin i skolorna, allt enligt livsmedelsverket. Men processad mat fullproppad med salt och socker det är helt ok. Nä vi är inte bättre - vi bara låtsas vara det.

Önskar att jag var lite mer som Jamie och skrek högt istället för att skriva här, men det är i alla fall en början.

Skrivbordet städades idag, jag tror inte en sekund på att ett skrivbord speglar ägarens inre och så rörigt som det var så är det nog att föredra tomt än som innan.

Då måste ju bloggen snyggas upp lite också. Kommer att återgå till en blogg, Hundigt tas bort så i fortsättningen kommer denna handla om ALLT jag har lust att skriva om. Det där med en ny hemsida har jag lagt ner, kanske kommer en dag då det finns en mening med en men inte idag, inte denna vecka.

Däremot ska jag försöka vara lite flitigare att lägga in bilder. Någon kamera har jag inte skaffat mig, kommer alltid något annat som jag hellre vill ha de gånger det råkar finnas lite pengar i plånboken. Får lösa det med halvtaskiga mobilbilder så länge och låna makens kamera då och då.

Just nu försöker jag landa efter helgens begivenheter, att "vår" lilla förening fick så stor plats i den lokala tidningen trots all fin-kultur i lördags är kul och positivt. Pappa hade gillat det, han skrattade ofta gott åt "förståsigpåarna" som gick med snörpig min och ansågs sig se det "gömda budskapet" i hans tavlor.

Och stämmer inte nedanstående in på hundfolk, ja då vet jag inte vad...

"Kultur kan definieras som livsmönster t.ex språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats "levnadssättet hos ett helt samhälle". Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna."

ur: Wikipedia.se

Nu laddar vi inför nästa helg som innehåller en roadtrip, god mat, trevligt sällskap och förhoppningsvis en och annan vinst.

Började helt ljuvligt med en skön promenad i sval, klar höstluft och strålande sol. Jag och Tyra njöt i fulla drag och humöret var på topp då vi återvände hem igen.

Maken fixade efterrätt till kvällens middag och satte upp den snygga spegeln vi köpte i torsdags - så nu kan jag äntligen, efter 10 års väntan se hur jag ser ut.   

Sen vände det snabbt, en person som ansåg att hennes hund hade full rätt att springa utan kontroll och hälsa på andra hundar "för hennes visste ju hur man undvek slagsmål" förstörde en hel del av min, makens och framförallt och tyvärr Tyras dag. Ett stort steg bakåt i träningen blev det och ärligt talat så kändes det som om vi slog i botten igen. Nu var det ju tack o lov ingen slagsmålsbenägen vovve och Tyra slipper ju gärna det med, så inget hände men att det höll på att starta var jobbigt nog.

Men en succé väntade, föreningen jag är insyltad i skulle visa upp delar av sin verksamhet i stadens park och det verkade vara uppskattat av alla som var där och det var många, särskilt med tanke på att stan var full av gratisevenemang som lockade.

Kvällen avslutades i goda vänners lag, tyvärr var jag så fullständigt slut så jag misstänker att det knappast var jag som bidrog till trevnaden, men gott och trevligt var det och det måste vi göra snart igen - kanske bara lite mer utvilade.

Dottern fick en ny vän, och det var ett hjärtslitande avsked som drog ut ungefär en timme efter att hon äntligen kröp ner i sängen. Ja hur ska detta sluta? Ska vi också bli såna där.....mopsmänniskor?

Dotterns nya kompis, Prästbackens Vanja Viking.

Foto: Kennel Nordanvinden (mycket oärligt stulen)