sitter jag på bussen till Råneå.

Dags för kursavslut i vardagslydnad. 7 hanar i åldrarna 1-3 år ska förhoppningsvis ha lite hyfs efter tre söndagar med rejält mycket träning.

Men nu sitter jag i min ensamhet vid köksbordet och tänker tillbaka till den underbara lördag vi hade igår.

På morgonen åkte make och dotter till Sävast, för karatetävling. Dotterns livs första,ja hennes första tävling i något överhuvudtaget. Hon hade förvarnat mig att hon nog skulle gråta lite om hon inte skulle vinna, "men det går över mamma".

Själv åkte jag och kollegan på Sökkurs. Regnet hotade och vi var lite frusna innan vi ens kommit oss ur bilen. Men sen blev det bara kul. Alla var taggade att träna, hundarna gick från klarhet och klarhet och alla hundar kom långt längre på tre timmar än vad jag vågot ens drömma om. Då är det kul att hålla kurs. Sen att det ädrig kom något regn gjorde ju inte saken sämre.

Väl hemma igen möttes jag av en lycklig dotter och en trött make. Maken hade fått upp avloppet och nu rinner vattnet som aldrig förr - ja inte på tre år i alla fall.

Dottern hade kommit fyra (de korade en 1:a, 2:a och 3:a sen var resten fyror) och fått medalj. Bra tänkt där av den arrangerade klubben. Nu förlorade ingen och alla barn var glada och vill fortsätta både med karaten och tävlandet. Det kan borde många andra klubbar ta fasta på.

Maken åkte till gymmet och då tog jag itu med de egna hundarna och det leriga golvet samt ett väldigt smutsigt badrum. 

Efter allt detta var vi slöa men ändå rastlösa. Middag på MC Donalds och sen tur till Mopsön. Annalena hade full koll på mitt humör och jag behövde inte ens ge en liten vink så stod det ett glas rött framför mig. Maken fick se AIK vinna en hockey match så han var ganska nöjd han med.

Lite surr senare åkte vi hem, jag somnade i soffan, kravlade mig vidare till sängen och sen var en äldigt trevlig lördag till ända.

Nu har jag stora förhoppningar på söndagen.

Dubbeljobb, Veckohandling, Dottern ska på kalas och maken får sköta logistiken.